GENUS

josefin.bernhardsson@sorad.su.se

Feminismens första våg:
Mitten av 1800-talet till början av 1920-talet


Liberala rättigheter

Rösträtt (Sufragettrörelsen)

Utbildning

Fri yrkesutövning

Feminismens andra våg:
1950-1970 tal

”Det personliga är politiskt”


Lika lön för lika arbete

Barnomsorg

P- piller och fri abort

Relationer i hemmet

Kön / könsroll ? GENUS

Feminismens tredje och fjärde våg
1980 – 2013…


Genusbegreppet får fäste

Kritik av binär uppdelning

Intersektionalitet

Maskuliniteter och feminiteter

Queerteori /postkolonialism/ poststrukturalism

Definition av genusbegreppet


Genus är ett system av sociala praktiker: systemet skapar och bevarar genusskillnader och utifrån dessa skillnader organiseras också ojämlika relationer



Ridgeway & Smith -Lovin´, 1999:92 (i Wharton)

Grundläggande principer
Genus är lika mycket en process som ett fixerat tillstånd – det är historiskt och kulturellt föränderligt.

Genus förekommer på många olika nivåer i den sociala strukturen.

Genus har betydelse i skapandet av ojämlika relationer.

Varför är det viktigt att studera genus?
Genus skapar identiteter och beteendemässiga dispositioner hos individer.

Genus skapar/ skapas i sociala relationer – genom interaktion.

Genus organiserar sociala institutioner – utbildning, religion, sport, lagar, arbete och familj.

Tre perspektiv
Individnivå: identiteter, personligheter, känslor, egenskaper ? Socialisering

Interaktionsnivå: sociala relationer och kontexter

Institutionell nivå: sociala organisationer och institutioner

1. Individualistiska perspektiv
Attribut som kan tillskrivas individen

Skillnad mellan kvinnor som grupp och män som grupp

Biologi (oftast) viktigare än social konstruktion

Kön som två stabila och enhetliga kategorier

Individualistiska perspektiv

?Könsskillnadsperspektivet

? Socialiseringsperspektivet

Könsskillnadsperspektivet

Socialiseringsperspektivet

Pojkar gör – flickor är

Förskoleprojektet: Tittmyran och Björntomten

2.Interaktionistiskt perspektiv

Genus skapas i interaktion mellan människor

Performativt: genus är en prestation

Formas av förväntningar i sociala kontexter

Social kategorisering

Variation inom gruppen män och gruppen kvinnor

Tre interaktionistiska perspektiv
Etnometodologi: Doing gender

Statusmarkörsteori: Vikten av förväntningar

Homofili: Lika barn leka bäst

Etnometodologi: ”Doing gender”
" gender is understood as an 'accomplishment',
a product of human effort."

Statusmarkörsteori: Vikten av förväntningar

Homofili: Lika barn leka bäst



Skewed groups &
tokens

3. Organisationer och institutioner
Institutioner är en viktig källa till kulturella uppfattningar om den sociala världen - inkluderat uppfattningar om genus.

Institutioner tenderar att vara självbevarande. Uppfattningar tas för givna – vi reproducerar inte ojämlikhet och genusskillnader medvetet

”Könade” institutioner, t.ex. sport och utbildning

Institutionalisering av ojämlikhet

Institutionalisering av ojämlikhet

Sammanfattning
Individnivå
genus = relativt stabil, oföränderlig egenskap hos människor

Interaktionsnivå
genus = påverkad av social kontext och social interaktion

Institutions/Organisationsnivå
genus = skapad av och skapar sociala institutioner
och organisationer

Mekanismer som upprätthåller ojämlikhet mellan könen
Alla nivåer interagerar

Institutionalisering: Förhållanden tas för givna
Reproduktion: Den dominanta gruppen vill bibehålla tillståndet och den underordnade gruppen har inga alternativ
Legitimering: Ojämlikhet rättfärdigas, förstås som rättvis och begriplig

Är förändring möjlig?




Make gender matter less!